Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Posts Tagged ‘bokcirkel’

Min bloggpaus under julen blev visserligen inte jättelång, desto längre har mitt skoljullov varit och det har varit fantastiskt skönt. Men imorgon bitti drar jag tillbaka till Umeå för att träffa min seminariegrupp och det känns faktiskt roligt det med. Jag bestämde mig till och med för att smygstarta upp pluggandarna redan idag:

IMAG0562

Informationssamhällets politiska skiljelinjer kanske inte låter som den allra mjukaste starten men intressant är den!

Nåja. Jag fuskar lite också.

IMAG0565

Vår bokcirkelbok, Kod 400. Jag har än så länge fnissat mig igenom halva och har idkat högläsning för min bättre hälft ett antal gånger. Jag gillar!

Vad läser du?

Read Full Post »

En gång i månaden träffas några ur min klass och diskuterar böcker – förra gången var det Hello Kitty måste dö och den tyckte alla olika om, i stort sett. Den här gången hade vi läst Hallonbåtsflyktingen och den tyckte vi istället ganska lika om.

917337248X

Den ungefärliga gemensamma åsikten var att den var rolig men att den blev betydligt roligare efter att vi hade pratat om den. Den handlar om Mikko Virtanen som inte vill vara finsk, han vill mycket hellre vara svensk och letar efter en möjlighet att bli svensk på heltid.

Från början gillade jag inte den här boken alls. Det svåra och trista med den var att jag ofta förstod var den skulle vara ironisk och rolig men jag tyckte helt enkelt inte att det var kul. Ibland var det så slätstruket att jag undrade om det skulle vara ironiskt eller om det faktiskt var allvarligt och den dimmiga skiljelinjen störde läsningen.

Jag skrattade inte en enda gång. En eller två gånger drog jag på munnen. Aldrig lyckades jag sympatisera med huvudpersonen som inte är något annat än en ren fullblodspsykopat och – allra värst – en väldigt slätstruken sådan.

Däremot hade vi skrattfest under bokcirkelns gång. Flera av de dråpliga situationerna i boken blev minst dubbelt så roliga när vi pratade om dem – något som inte gick fram på boksidorna blev mycket tydligare i samtal. Vad tycker du om den sorterns ironi?

Det här var en bok som definitivt blev bättre av att funderas över och pratas om. Under läsningen var jag måttligt förtjust men i efterhand kan jag uppskatta ironin över folkhemmets Sverige som ofta var både spetsig och träffande – och den dråpliga komiken som då och då var tillräckligt rolig för att dra på munnen.

Till nästa gång ska vi läsa Kod 400 (vi är ju bibliotekariestudenter). Har du läst den?

Read Full Post »

Idag bokcirklade vi på fantastiskt fina Bokcafé Pilgatan, boken ifråga var Hello Kitty måste dö. Det verkade nästan som att alla hade läst olika böcker för oj, vad åsikterna gick isär! Det var hat, älsk och likgiltighet i en salig blandning. Jag tyckte att Angela S. Choi gjorde ett fantastiskt jobb med att synliggöra saker som hårda traditioner och frigörelse genom att driva dem till sin extrema spets, andra tyckte att det inte alls gick fram. Hello Kitty måste dö sågs som antifeministisk, frigörande, rolig, tråkig, som upprätthållande av normer och normbrytande. En hejdlös diskussion helt enkelt och vad som var extra kul var att alla hade väldigt mycket att säga om den, även de som inte gillade. Kul!

Till nästa gång ska vi läsa Hallonbåtsflyktingen. Har du läst den?

____________________

Update: Läs gärna med näsan i en boks tänkvärda inlägg om att tycka olika om böcker, med anledning att vi hyllade och totalsågade samma bok.

Read Full Post »

Bokcirkeldags!

image

Vi ska prata om Hello Kitty måste dö. Det här är vår första bok, ska bli himla kul att höra vad de andra tyckte. Själv älskade jag den. Här kan du läsa min recension.

Read Full Post »

Hello Kitty måste dö är en skruvad komedi med väldigt tragiska undertoner. Blinka inte för snabbt, för då kan du missa dem.

Vad du inte lär missa, är Fiona Yu. Fiona är kinesamerikan, advokat, 28 år och bor hemma hos sina föräldrar i San Fransisco. Hon har väldigt många åsikter om sina föräldrar, sin etnicitet, vem fadern vill gifta bort henne med och framförallt denna heder som allting kretsar kring. För att komma ifrån hela hedersfrågan beslutar sig Fiona för att ta sin egen oskuld med en dildo. Detta leder till upptäckten att hon inte har någon mödomshinna att spräcka, att hon kan få en rekonstruerad av en plastikkirurg och att den plastikkirurgen är hennes gamle vän Sean – som också kan få äktenskapskandidaterna att märkligt försvinna.

Fiona är inte Guds bästa barn – minst sagt. Det intressanta i Hello Kitty måste dö tycker inte jag är huruvida Fiona gör rätt eller inte, det intressanta är omständigheterna och förutsättningarna som får henne att göra som hon gör. Förstår hon inte vad som pågår, eller väljer hon att bortse från fakta? Hur kan hon vara så avtrubbad? Är det uppväxten, föräldrarna, omgivningen och samhällets förväntningar på att hon ska vara en söt Hello Kitty, säga ”Ja pappa” och ”Nej pappa” som får henne att bli den hon är?

På många sätt är det här en berättelse om frigörelse. En extrem sådan, men likväl en frigörelse. Det är också på många sätt som  den gamla Frankenstein- frågan: finns det ondska, eller är det en produkt av samhällets förväntningar?

Personligen så älskade jag Hello Kitty måste dö. Jag älskade det morbida och absurda och att Angela S. Choi ändå någonstans lyckas få fram en tankeväckande mening med alltihop. Flera gånger blir jag arg. ARG, med versaler. Boken ställer en hel del intressanta frågor om fördomar och seglivade myter, även i vårt svenska samhälle. När jag gick på högstadiet för ungefär tio år sedan var sexualundervisningen ett rätt stort skämt, åtminstone på min skola. Det var ingen som brydde sig om att tala om att allt prat om mödomshinnan och att alla tjejer blöder första gången de har sex bara var en seglivad myt. Varför? Och varför heter det oskuld? Varför skuldbelägga sex?

Många frågor, några säkert utan svar. En intressant bok är det – vare sig läsaren väljer att lägga in tolkningar och frågor eller bara ser det som en oerhört absurd, knasig och oftast väldigt rolig historia. Jag tror inte den lämnar någon oberörd.

Damm förlag, 2012 och Ponto Pocket, 2012.

En sista reflektion är att reaktionerna på boken har varit väldigt olika i bloggosfären. Andra som läst är Nilmas Bokhylla, …och dagarna går, Schitzo-Cookie, Spetsig.

Read Full Post »

Lyssna på bokcirkel idag!

Glöm inte lyssna på Sveriges Radios bokcirkel där de läser Gösta Berlings saga, start idag 14.25!

Read Full Post »

Hos Eva på Boktokig hittade jag ett jättebra tips – Sveriges Radios bokcirkel med Aino Trosell, Klas Östergren och Unni Drougge som i höst läser min favorit Gösta Berlings saga. Bokcirkeln börjar 10 oktober och du kan läsa mer om den här och se läsningschemat här.

Läs mer om Gösta Berling på bloggen här och här.

Read Full Post »

« Newer Posts - Older Posts »