Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Archive for november, 2012

Snow White and the Huntsman

Då och då blir det filmfredag här i bloggen, under hösten har vi nämligen sett en hel del bra (och en del dåliga) filmer här hemma. Snow White and the Huntsman passar väl i båda kategorierna.

Jag älskar Bröderna Grimms sagor och som många andra är Snövit betydligt otäckare i Grimm- tappning än i den Disney-version många känner till. Därför tycker jag om den mörka ton som inledningsvis täcker berättelsen i Rupert Sanders version. Miljön med det kala slottet och karga landskapet är fantastiskt fina, skogens grymhet blir påtaglig och skrämmande och så långt är det himla bra.

Det som är mindre bra, är Kristen Stewart. Hon har lika många ansiktsuttryck i sitt förråd som i Twilight (ett) och stönar och skakar på huvudet ungefär lika ofta (alltid). Det blir faktiskt ännu tydligare när hon här får spela jämte riktigt duktiga skådespelare, Charlize Theron är en alldeles fantastisk elak drottning. Det är överhuvudtaget det mörka, dystra och tunga som är vackert och imponerande i Snow White and the Huntsman – det kärleksfulla och gulliga har de inte lyckats lika väl med.

Jag gillar verkligen att de låtit Snövit bli krigarprinsessa istället för en menlös liten sak men jag tycker också att, när de ändå höll på, kunde skippat hela väckt-av-en-prins-med-en-kyss-grejen. Blä.

Ändå är det här en relativt sevärd film och när det är bra, då är det faktiskt verkligt bra.

Read Full Post »

I onsdags fick jag mitt andra kurs-VG på min utbildning och dessutom mitt första biblioteksjobb, att det var en trevlig onsdag är väl egentligen en underdrift!

Och så kom torsdagen, och med den en nedräkning inför Stockholmsbesöket nästa vecka där jag (bland många andra saker) skulle sett mina husgudar i Globen. Muse. Muse!

Men vad är det första som dyker upp när jag öppnar Twitter på torsdagen? Sångaren Matthew Bellamy på kryckor. Ja, det var den konserten det. (Självklart är jag inget monster och jag tycker synd om Matthew Bellamy som brutit foten men… jag tycker lite synd om alla som missar konserten också.)

Jag kommer åka till Stockholm ändå, gå på bio, bokbloggsmiddag och träffa vänner och det kommer säkert bli hur kul som helst. Men jag storgråter ändå inombords just nu, för den här konserten har jag längtat efter sen i juni. Jag får hoppas på en ny konsert och tills dess läser jag Rekviem för en vanskapt. Fantastisk bok!

Men ändå. Åhhhhh.

Read Full Post »

The Distant Hours är, för att hålla det kort, en underbar tegelsten med gotiska undertoner som utspelar sig delvis i ett nutida London och delvis på 1940- talets engelska landsbygd. Som bakgrund finns det alldeles fantastiska Milderhurst Castle, ett slott som definitivt sett sina glansdagar komma och gå och som ruvar på mörka hemligheter och fasansfulla historier.

Edie Burchill snubblar över ett väldigt gammalt mysterium när ett sedan länge förlorat brev anländer till hennes mamma Meredith, Meredith som tillbringade en tid på Milderhurst Castle medan andra världskrigets bomber föll över London. På Milderhurst Castle finns damm, råttor och tre väldigt gamla systrar som inte alls blir förtjusta när Edie börjar gräva i historien om Milderhurst.

Jag fullkomligt älskade The Distant Hours – här finns allting en anglofil kan önska sig och lite till. Den är vacker, sorglig och skriven på ett språk som stundals är så stämningsfullt att det går en rysning längs ryggraden. De många sidorna till trots gick det ganska fort att läsa den – den var totalt omöjlig att släppa ifrån sig. Fängslande är liksom bara förnamnet.

Det var ett tag sedan jag läste den nu men ändå lyser den klart som en stjärna i minnet och jag kan inte sluta tänka på Edies letande, Merediths hemligheter och framförallt systrarna Blythe. Systrarna har alla fått överge någon förhoppning med livet och blir på något vis synonyma med slottet, åldrande och hemlighetsfulla.

Att öppna den här boken är som att sticka näsan i en helt annan tid och förlora sig totalt i mystiska försvinnanden, gotiska tornrum och inte minst – kärleken till berättandet. Det är helt underbart

Andra som läst: Bokhora, Lingonhjärta, Fru E, Enligt O

Read Full Post »

Nej, det är inte bokmässa igen. Tyvärr. Men årets andra stora händelse är under insegling, om en vecka åker jag nämligen till Stockholm för att se Muse live för andra gången i mitt liv, tillsammans med två fantastiska människor jag träffar alldeles för sällan. Dessutom ska jag träffa min föredetta kombo, se Breaking Dawn på bio och gå på bokbloggsmiddag. Det är till och med så att den obligatoriska listan börjar bli klar!

Boende  – check
Konsertbiljetter – check
Tågbiljetter – check
Bordsbokning – check
Böcker som får följa med – under debatt, men det lutar åt vår bokcirkelbok Hallonbåtsflyktingen (verkar lagom lättläst och är lagom lätt att bära med sig).

Om precis en vecka, fast rent okristligt tidigt, sätter jag mig på tåget och lär förhoppningsvis sova hela vägen!

Men det är då det. I eftermiddag kommer det bli kärleksförklaring till The Distant Hours här i bloggen, resten av veckan och nästa blir det lite snack om Muse nya skiva, ytterligare en kärleksförklaring (The Seance), novemberrapport av Serieutmaningen och förhoppningsvis en del annat skoj. Häng på!

Read Full Post »

Om rubriken ovan hade inletts med ”Vad är det som är…” och avslutas med ett frågetecken, hade svaret alldeles definitivt blivit ”The Night Circus, av Erin Morgenstern”. Igår läste jag ut den och åh, vad fantastisk den var! Sekelskifte, London, dekadens, tvillingar och en nattlig cirkus med magi istället för clowner, öppen från skymning till gryning – what’s not to like?

En längre recension kommer men jag kan helt enkelt inte hejda mig, jag måste uttrycka min läskärlek!

Tills dess, läs mer om den här, här eller här. Eller titta in hos Calliope och beundra den fantastiska The Night Circus– tårtan!

Och läs, för guds skull!

Read Full Post »

När jag var liten hade min mamma en hel låda full med Starlet och Mitt livs novell och en hel låda med skräckalbum, jag minns inte alla men några Kalla kårar var det och hu vad de skrämde mig! En del minns jag fortfarande.

Alena är dock den första skräckserieroman jag läst i vuxen – vad nu det är – ålder och det var inte utan att det kändes i magen. Splatter och skräck är en hel annan sak i serieform än i bokform och hur mycket skräck jag än läst var jag inte helt beredd på Alena och det intryck den skulle göra.

Säkert beror det till stor del på hur fantastiskt Kim W. Andersson tecknar Alena. Splattret i all ära men lika väl sätter han ord och bild på den tunga ensamheten och utsattheten, rädslan och den psykologiska skräcken. Alena är mobboffret på internatskolan, ensam sedan hennes bästa vän Josefine dog. Men ändå talar Josefine med Alena och hon tycker att Alena ska slå tillbaka mot mobbarna.

Jag älskar berättarstilen, både teckningarna och hur historien är uppbyggd. Jag var både fascinerad och förskrämd under läsningen, fascinerad över hur väl Kim W. Andersson når ut till läsaren och förskrämd över hur otäck berättelsen är, långt bortom blod och splatter.

Det här var andra boken i min serieutmaning som pågår till årets slut. Hur går det för er?

Read Full Post »

Måndagstristess?

Det är måndag igen, som så ofta här i livet. Måndagar är ju ibland rätt trista men eftersom jag ändå har tillbringat hela min helg med att plugga så känns måndagen idag inte sådär jättefarlig. Jag och en klasskamrat har suttit på biblioteket i helgen (det är öde som en spökstad på helgerna, perfekt plugglugn!) och försökt skriva färdigt en hemtenta. Den enda aktivitet som pågick var en orienteringstävling utanför fönstret, ett ganska bra mått på hur intresserade vi var av pluggandet var att vi ganska ofta satt och gissade på hur många som sprang fel. Jag skrev dessutom ihop en recension av fantastiska Alena (dyker upp på bloggen imorgon, häng på!)

Nåja. Det blev en del gjort, ändå. Däremot blev det inte så mycket läst. På tre dagar har jag väl hunnit ungefär femtio sidor framåt i The Night Circus men egentligen gör det inte så mycket för jag vill aldrig att den ska ta slut! Den är alldeles, alldeles underbar.

Min helgläsning:

Vad har ni gjort i helgen?

Read Full Post »

Older Posts »