Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Archive for augusti, 2011

Claire Danvers är sexton, ungt geni och ska plugga på universitetet i Morganville men blir på en gång mobbad och utstött av ett brutalt tjejgäng på elevhemmet. Hon flyr och får istället hyra  ett rum i Glashuset tillsammans med Eve, Shane och Michael, tre mer eller mindre udda (och något klyschiga) karaktärer som undan för undan berättar för Claire om Morganvilles hemlighet – efter solen har gått ner styr vampyrerna staden.

Glashuset är ungdomsfantasy proppfull med vampyrer och komplett med en gothtjej, en utstött och annorlunda tjej och den Mystiske Mörke Mannen. Ja, faktiskt kan man nästan säga att det finns tre av den senare sorten och det stör mig något för det är så himla stereotypt. Faktiskt tycker jag inte särskilt mycket om någon av karaktärerna, man kommer inte nära någon av dem och inte ens Claire skapar särskilt mycket sympati.

I övrigt är det en helt okej bok. Jag börjar på sätt och vis tröttna på överflödet med snygga vampyrpojkar och oskyldiga, unga tjejer i litteraturen men Glashuset faller inte exakt i den kategorin, åtminstone inte än. Vampyrerna i Morganville är något mer onda än genomsnittet, men de är inte direkt själlösa monster heller och jag börjar längta tillbaka dit.

Det är lite småfånigt ibland, men det är inte lika töntigt som det ibland är i exempelvis P.C. och Kristen Casts House of Night-serie. Många ungdomsböcker kan man läsa som vuxen också men det här känns som en bok som kanske mest passar just för ungdomar. Ett plus för den tjusiga framsidan men ett stort minus för cliffhangern i slutet. Jag gillar inte cliffhangers.

Styxx Fantasy, 2011

Karin på En bokcirkel för alla och Fiktiviteter har också läst.

Annonser

Read Full Post »

Döden i Montmartre har på pappret allting som behövs för att en deckare verkligen ska vara i min smak: 1890- talets Paris, mystiska försvinnanden, en bokhandlare i huvudrollen, titeln – åh, titeln! – och så inte att förglömma, en väldans snygg framsida. Däremot klarar inte innehållet riktigt av att leva upp till dess tjusiga yttre, boken haltar något erbarmligt och det till största delen på grund av språket. Det behövs kanske inte en språkmästare i Nobelprisklass för att lyfta upp en deckare men åtminstone något som får språket och historien att flyta på, och det finns det inte här.

Mysterierna börjar med att en flicka helt klädd i rött försvinner och dagen därpå får bokhandlaren Victor Legris en mystisk leverans till sin bokhandel – en röd damsko.

Döden i Montmartre bjuder inte bara på besvikelser, det finns behållningar också. Förutom att det faktiskt är spännande så är det särskilt roligt om man är historienörd och Parisfantast. Författaren lyckas trycka in ganska mycket fakta om det Paris som fanns 1891 och de människor som bodde där, och det är intressant. Jag tycker också om stämningen som uppenbarar sig ibland, men tyvärr alltför sällan då det ofta behövs ett Språk för att skapa en Stämning.

Jag har många gånger gnällt över de alkoholiserade och gubbaktiga kommisarier som ofta tar plats i deckarhistorier och det är himla skönt att det här är en bokhandlare som löser mysterier. Däremot stör jag mig något otroligt på att Victor Legris är så svartsjuk på sin flickvän och sedan själv ljuger för henne. Jag gillar att han är bokhandlare men utöver det tycker jag inte han är så särskilt sympatisk.

Det finns plus, men tyvärr är språket ett tillräckligt stort minus för att jag nog inte kommer läsa varken föregående eller följande böcker i serien, åtminstone inte nu.

Kabusa böcker, 2011

Read Full Post »

 

Min morgon:

Min kväll:

Däremellan har jag sovit. Jag har Förkylningen från Helvetet och jag funderar på att lägga ifrån mig Ann Söderlunds bok Men vi knullar ju ändå inte, för det gör till och med ont när jag skrattar (feber ger mig sådan värk att jag funderar på att införskaffa mig en rullator, i nödfall liksom. Ge plats, old lady on the way.)

Det är tur att jag har världens bästa pojkvän som går till Ica och köper alvedon och Ben&Jerrys åt mig och till och med låter mig få den sista glassen, den där i botten som är allra godast för att den är halvsmält. Och i vårt förhållande kan vi nästan slåss om Ben&Jerrys, I shit you not.

Glashuset var helt okej. Men vi knullar ju ändå inte är än så länge väldigt rolig och recensioner kommer imorgon. Kanske.

Read Full Post »

Snörvlar…

…snorar, hostar och tycker lite synd om mig själv. Jodå, det är min måndag det. Efter en väldigt trevlig helg i sommarstugan med min pojkvän (inte så mycket sommarväder, men väldigt mycket läsning) åkte jag på en dunderförkylning som nog kommer tvinga mig att stanna i sängen i flera dagar. Men med en hel hög olästa böcker bredvid mig kommer jag nog kanske överleva ändå! Jag har precis plöjt Rachel Caines Glashuset och ska börja med Kärlekens olika villkor. I helgen blev både Döden i Montmartre och Tipping the Velvet utläst. Jodå, det ser ut att bli en läshöst i år också.

Read Full Post »

Cirkeln är en sådan bok som man skulle kunna bli trött på redan innan man läst den, för hajpen har varit stor och speciellt i bokbloggarvärlden. Jag har låtit bli att läsa recensioner på förhand men kan lyckligt konstatera det som jag antar att de flesta redan sagt vid det här laget: Cirkeln är bra. Jättebra.

Även om de flesta säkert hört det vid det här laget får väl ändå några ord sägas om handlingen. Engelsfors är platsen, en liten håla där alla känner alla och där inte mycket händer förrän en elev hittas död på skoltoaletten. De flesta förmodar att det är självmord men det finns de som vet bättre och snart börjar en uråldrig ondska sprida sina tentakler bland Engelsfors ungdomar. Sex unga samlas en natt när månen färgas röd och får veta att de har ett uppdrag, att de är utvalda. Men till vad?

Det märks att Cirkeln är första boken i en trilogi, för mycket tid läggs på presentationer och uppbyggandet av karaktärer och handlingen får till viss del vika undan för att personligheterna ska få ta plats. Inget fel med det, för även om handlingen ibland står och stampar kommer man mycket närmare personerna som tar plats i den och det bådar väl för kommande böcker.

Samtidigt som det är en slags fantasy-blandning med lite Buffy-vibbar (yey!) är det också en svidande beskrivning av exakt hur svårt det kan vara att vara ungdom och annorlunda i en småstad.

För så är det i den här jävla stan, tänker hon. Du är bara den som alla andra tror att du är.

Jag känner igen det så väl och ungdomarnas känslor är så lätta att ta på att det nästan gör fysiskt ont när de far illa. Mobbning och utanförskap och att finna sig själv går i Cirkeln hand i hand med att få reda på att man är häxa, och vad man gör med de krafter som tilldelas en. Att inte alla faller inom samma ram och visar sig mogna uppgiften gör dem bara ännu mer trovärdiga – de är trots allt bara ungdomar och när krafter släpps lös inom en som man inte har riktig kontroll över kan revanschen och de egna syftena visa sig vara alltför frestande.

Det är där Cirkeln är som bäst och det är det jag minns mest. Ungdomarna och personerna blir nästan levande och mycket mer än magin levandegörs deras svårigheter i vardagen och hur jobbigt det kan vara att växa upp. Jag antar att historien och magin kommer få ta mer plats i kommande böcker men jag hoppas och tror att det inte blir på bekostnad av karaktärerna.

Read Full Post »

Listdags!

Det här är en lista som har funnits lite överallt i bloggvärlden på senaste tiden. Jag hittade den hos Dantes bibliotek.

Böcker som är aktuella just nu:

Den engelska: The crimson petal and the white av Michel Faber. Något av ett evighetsprojekt, känns det som. Men väl värt det!

Vid sängen: En rejäl bokhög, bland annat bestående av Sarah Waters Tipping the Velvet och Thomas Manns Buddenbrooks – ännu ett evighetsprojekt.

I väskan: Precis som Therese på Dantes bibliotek är jag helt fast i Hoppas av Åsa Anderberg Strollo.

På toaletten: Ett antal korsordstidningar…

 Läser emellanåt: Det andra könet av Simone de Beauvoir. Jag läste delar av den när jag pluggade och tänkte nu ta mig igenom hela.

Borde börja med: Resten av alla de olästa böcker som står och gråter av ensamhet i min bokhylla.

På is: Det kan man säga att Buddenbrooks är. Det var länge sen jag läste i den.

Read Full Post »

Bokpaket!

Bokpaket gör en liksom alltid lite glad. Men om det är tre bokpaket som översvämmar hallmattan när man kommer hem blir man lite extra glad. Om det hela dessutom krönts av biljetter till Bokmässan finns det liksom ingen riktig hejd på lyckan!

Read Full Post »

Older Posts »