Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Bloggen har alltså flyttat. Finns nu HÄR!

Bloggen har fått ett eget hem!

Från och med idag är bloggen flyttad, den kommer ha ett eget hem på elilaserochskriver.se! Jag har valt att flytta bloggen främst på grund av att jag vill ha mer kontroll över utseende och framförallt vilken reklam som visas. Det vore väldigt roligt om ni ville fortsätta följa mig där!

Bloggens facebooksida och twitter finns kvar här och här, men vill du fortsätta följa mig (eller börja!) på bloglovin gör du det här istället.

Den här sidan kommer finnas kvar åtminstone ett tag, men jag kommer inte göra några nya uppdateringar så hoppa iväg hit om du vill fortsätta läsa!

Det händer faktiskt saker

Just nu är det lite tyst på den här bloggen, däremot händer det betydligt mer än vad det ser ut som. Jag fixar och trixar och förhoppningsvis kommer det alldeles snart bli lite nytt och spännande här på bloggen. Kika in nästa vecka!

För övrigt är jag för tillfället alldeles nergrottad i Gone Girl. Vad läser du?

Dagens bokliga reklammiss

Jag har visserligen själv inte läst Kroppspanik (än). Men för att utgå från de recensioner jag läst av den, och från Julia Skotts blogg, kanske inte det här var en helt klockren reklam för en bok som handlar om att kritisera hälsohets och vikthets? (från onämnd boksida).

komiform

Visserligen kanske Kroppspanik blir fantastisk läsning för alla som påverkas av sådan här reklam (typ: alla), men det känns som att det kanske ändå inte är reklamens tanke? Eller?

The Terror – Dan Simmons

Arktis. 1830- talet. Midvinter. Totalt mörker, och en skrämmande närvaro ute på den ogenomträngliga isen.

terrorDet är miljön läsaren av The Terror kastas in i med hänsynslös brutalitet, och det dröjer inte länge innan det känns som att kylan och skräcken kryper sig på med lika obarmhärtig frenesi hos läsaren som hos de fastfrusna sjömännen. Två skepp har satt ut från England för att leta efter den mytomspunna Nordostpassagen, en sträcka öppet vatten genom Nordpolen som ska öppna upp handelsvägarna mot Kina och östra Asien och därmed stärka det brittiska imperiet. Men berått mod räcker, som så sällan, inte länge och övermodighet hos kaptenerna gör att de blir tvungna att övervintra med skeppen fastfrusna i isen. Som om det inte vore nog, så lurar också en övernaturlig skräck i isen och mörkret.

Dan Simmons är en fantastisk författare som både lyckas bygga upp stämningen med en gång och sedan behålla den genom 900 sidor kyla och skräck. Historien berättas i etapper, jag vill helst inte säga för mycket men det är imponerande att jag som läsare aldrig tappar bort mig bland olika tidsplan, ställen och personer.

Det är också imponerande att, mitt i all skräck och kyla, göra bakgrundshistorien och karaktärerna så intressanta. Jag läser inte bara vidare för att få reda på hur det går eller för att få veta hur många som överlever eller inte överlever, jag vill också veta vilka de är. De flesta av dem, vissa önskar jag helt enkelt dit pepparn växer. Men många av dem utvecklas med historiens gång, och bilden av dem förändras också under tiden man läser. Det är inte bara kylan och det övernaturliga som skrämmer, det är den psykologiska skräcken som är det allra värsta. Jag kan många gånger inte låta bli att föreställa mig hur det skulle vara att befinna sig där, fastfrusen, avskärmad från all civilisation och utlämnad till allsmäktig nåder och vad som verkar vara onda krafter i rörelse.

Hu.

Årets första läsmånad 2014

Januari var en blandad läsmånad. Den första boken jag läste ut var en fantastisk skräckroman, mörk och kall och skrämmande, men i stort betecknades månaden av omläsning och serieläsning. Jag läste fyra böcker i en serie och två i en annan, och allt som allt lästes:

City of Ashes (Mortal Instruments #2) – Cassandra Clare
City of Glass (Mortal Instruments #3) – Cassandra Clare
The Terror – Dan Simmons
Dikter, noveller, prosafragment – Stig Dagerman
Utvandrarna (Utvandrarna #1) – Vilhelm Moberg
Cirkeln (omläsning) – Mats Strandberg och Sara Bergmark Elfgren
Eld (omläsning) – Mats Strandberg och Sara Bergmark Elfgren
Nyckeln (Engelsfors #3) – Mats Strandberg och Sara Bergmark Elfgren
Berättelser från Engelsfors (Engelsfors #2.5) – Mats Strandberg och Sara Bergmark Elfgren (omläsning)-

9 böcker lästa
6 ungdomsböcker
1 skräckroman och 1 poesisamling
1 ljudbok och 1 grafisk roman
3 böcker på engelska

Vad läste du för bra i januari?

Den stora Engelsforsläsningen

Jag bestämde mig ganska tidigt för att läsa om Cirkeln, Eld och Berättelser från Engelsfors innan jag läste Nyckeln. Främst för att när jag läste Eld så var det lite svårt att komma ihåg vilka alla var och allt som hade hänt från Cirkeln. Jag gillar att böckerna har ett stort persongalleri och jag tycker att det är lätt att skilja dem åt men lite uppfriskning behövdes innan Nyckeln lästes.

Det var fantastiskt roligt att läsa alla fyra böckerna i ett sträck. Inte bara för att jag bättre kom ihåg allt och alla utan för att det var lättare att lägga märke till små ledtrådar och hints till vad som senare komma skulle.

9789186675967_200_cirkeln_pocket9789186969837_200_eld_pocket9789129677812_200_nyckeln_kartonnage9789129685770_200_berattelser-fran-engelsfors_haftad

För er som ännu inte läst böckerna så utspelar de sig i Dalarnas version av Sunnydale, en liten bruksort som förutom att inneha alla de kvalitéer en helt vanlig byhåla brukar ha – småstadsmentalitet, mobbing, klichéer, instängdhet och så vidare – har den också ett visst mått av magi i sin jord. Här vaknar sju häxor till liv, häxor som i Cirkeln börjar utforska sina krafter och i kommande böcker mer och mer får veta vad de är ödesbestämda att göra.

Jag älskade Cirkeln och Eld, inte bara för att de är bra fantasyböcker utan för att de också är så fantastiska småstadsskildringar – alla vi som växt upp i eller omkring ett litet samhälle lär känna igen oss till punkt och pricka och jag hyser inget tvivel om att de som inte gjort det ändå genom de här böckerna kan föreställa sig hur det är. Här finns de flesta stereotyperna men poängen är ju just att de verkligen finns, de finns i verkligheten också och de här tre böckerna gör dem verkligen levande. Det märks att författarna bryr sig oerhört mycket om sina karaktärer och det är, vid sidan av all fantastisk magi, böckernas absolut största behållning. Skiljelinjen mellan att vara ung och vuxen, barn och tonåring, är verkligen svidande verklighetsnära och magin förstärker mer än inkränktar på karaktärsbeskrivningarna.

Nyckeln i sig har också allt en avslutande bok i en trilogi bör ha. Den är spännande, men ändå tar spänningen inte över berättelsens kraft. Den är utforskande, samtidigt som den knyter ihop alla lösa trådar från de tidigare böckerna. Den är otroligt fint skriven. Och den fick mig att gråta mitt på centralstationen i Stockholm.

Slutligen läste jag om Berättelser från Engelsfors, serieromanen som utspelar sig någon gång mittemellan Eld och Nyckeln men som också tangerar tidigare och senare händelser. Den är ritad av flera olika serietecknare och vissa gillar jag mer än andra men överlag ger den verkligen en fin bild av Engelsfors som inte är långt ifrån den jag hade själv.

Läs, om du inte redan gjort det.

Följ

Få meddelanden om nya inlägg via e-post.